Det har varit en hektiskt vecka.
Inte för futsalen, magasinet eller mig själv utan Sveriges regering. Skandal hit och dit, media har verkligen kunnat gotta sig och lägga alla ”nu kommer värmen”-artiklar på hyllan för tillfället.
Varför skriver jag om detta då? Detta är väl ingen politisk blogg? Nej det är det inte, däremot fick vi, i allt detta kaos, en ny Socialminister där Idrottsminister och Folkhälsominister är inbakat bland annat. Annika Strandhäll som vikarierat för Gabriel Wikström tog alltså över ansvaret.
Här såg jag min chans. Jag satte mig, samma dag som Strandhäll tillträdde, och skrev ett mail där jag berättade om futsal och dess utmaningar. Då hon är från Göteborg och håller på IFK Göteborg passade jag även på att bjuda in henne till premiären borta mot Torslanda. Skulle det inte passa lovade jag att återkomma med spelschemat så vi kunde titta futsal och diskutera lite frågor.
Rimligtvis vill man inte förvänta sig något, samtidigt som man förväntar sig allt. Bollen ligger i alla fall hos Annika Strandhäll och hennes team, jag sitter spänd på hennes svar. Kom ihåg att även ett uteblivet svar är ett svar i sig.
Vad vill jag få ut av detta?
Givetvis vill jag ta chansen att sprida futsalen i Sverige, vad passar bättre att upplysa än Idrottsministern? Hallbristen är ett faktum på många ställen, där man dessutom ofta ser futsal och fotboll som samma sak. Vad är problemet med det då?
Jo, får fotbollen inga tider inne kan de träna på en av de alla konstgräsplanerna. Futsalen får det däremot svårare. Ett alternativ hade varit för många lag att spela utomhus. Att träna ute under vintern är jag dock en stark förespråkare mot, då man sällan klarar av att hålla värmen och skaderisken ökar. Precis som att jag inte tycker att fotbollsklubbar skall träna ute under vintermånaderna tycker jag inte heller att futsalklubbarna skall göra det.
Byggandet av nya hallar är därför något jag skulle ta upp med ministern direkt. Något även de andra hallsporterna skulle ha nytta av. Sedan säger ministern själv, vilket kanske är en självklarhet för alla, att barn måste röra på sig mer i skolan. Där ser jag futsal som ett ypperligt redskap.
När jag själv var barn spelade vi smålagsfotboll, som jag tycker mer liknade futsal. Inte ställde vi upp på en elvamannaplan. Hade man gett barnen möjligheten att under vintern spela futsal inomhus på rasterna till exempel hade man fått många fler barn i rörelse. Dessutom blir det ett utmärkt integrationsverktyg, då smålagsfotboll/futsal spelas i de flesta länderna.
Eller för alla de barn som går på fritids? Varför kan inte de få tillgång till idrottshallen och spela futsal efter skoltid?
En annan viktig aspekt för mig är att jag tycker mångfald av idrott är viktigt. Vi går mer och mer mot att till exempel fotboll blir en helårsidrott, även i yngre åldrar. Det tror jag är helt fel. Att istället erbjuda ungdomarna att spela futsal på vintern och fotboll på sommaren tror inte jag bara har synergier sporterna mellan, utan utmanar dem att tänka till.
Idrott förenar. Vi behöver förening. Vi behöver futsal. Annika, ge mig chansen att visa hur fantastisk futsal är. Ge mig chansen att förklara hur vi kan använda den för att få barn att röra sig mera. Hur vi kan integrera. Att interagera.
Jag fixar autograf från Christopher Solberg och Nicklas Asp, så fixar du fler hallar. Deal?
LÄS ÄVEN: ”Adde” förlänger
