Förra veckan tog jag ut ett landslag som jag tror har hög sannolikhet att få en inbjudan av Matija Dulvat och Lasse Ternström. Roligt att flera trodde att det var den riktiga uttagningen. Nu säger jag inte att den är det, men kanske skall man läsa igenom och ta reda på all fakta innan man börjar dra slutsatser?
Jag säger bara, stämmer inte min trupp så har förbundskaptenerna fel. Skämt åsido verkar landslaget alltid vara en het potatis, då den lockade många läsare. Jag hoppas att det inte bara var landslaget som lockade utan även att ni gillar mina återkommande söndagskrönikor.
Roligt att flera lag börjar släppa nyheter kring spelare som förlänger eller värvats till klubben. ÖSK Futsal, IFK Uddevalla och Borås AIK, ni skall alla ha en stor eloge för att ni försöker hålla futsalen vid liv såhär i sommartider. Jag skulle vilja skicka en passning till er andra klubbar, ni kanske kan komma ut med lite nyheter så vi vet att ni lever?
Framgångarna för Uddevalla fortsätter även efter guldet i Helsingborg. Emilio Rossi från IFK Göteborg, flertalet viktiga förlängningar och nu även ett kval på hemmaplan. UEFA Futsal Cup Preliminary Round kommer alltså hållas i Agnebergshallen för de som missat det, något som givetvis är glada över. Jag längtar redan nu till att se högklassig futsal, precis som jag skrev på twitter häromdagen väntar jag på en pressinbjudan.
Vad har Uddevalla för chanser då? Skall vi använda IFK Göteborg som måttstock, som representerat Sverige senaste åren, tror jag chanserna är mycket goda. Uddevallas trupp är väldigt bred, även om den kanske inte har den största internationella erfarenheten. Utan att ens ha sett lottningen vågar jag sticka ut hakan och säga att Uddevalla leker hem hela kvalet på hemmaplan inför ett nytt svenskt publikrekord.
Landslagslägret kommer även som bekant hållas i Uddevalla, där jag är övertygad att man kommer ha många spelare representerade. Är Uddevalla nya futsal-meckat? Tillsammans med Örebro är man den stad som håller i taktpinnen vad gäller att främja futsal. Spel i bra hallar, uppmärksamhet från media och samarbeten med företag. Här har vi två städer som vi borde använda som exempel när vi skall paketera och förklara futsal för politiker.
Lindahl, svenska mästarna i damfutsal fick inte en enda träningstimme i Stockholm. Det känns ju… Jättebra? Nej inte alls faktiskt. Det känns inte alls bra. Benjamin Namini och tjejerna jobbar så många klubbar mot allt och alla. När skall futsal faktiskt erkännas som den sport som den är?
Tittar vi på en gammal artikel från svenskfotboll.se uppger man att sporten har 140.000 licensierade utövare. Detta 2014. Även om många kanske är ”fotbollsspelare” som går in och spelar futsal på vintern och behöver således licensiera sig, så är det precis samma sak som med andra sporter. Många barn och ungdomar utöver flera idrotter, något man inte brukar ta hänsyn till. Fotboll och futsal är på många sätt lika, men det är fortfarande två olika sporter. För övrigt ger 140.000 utövare sisådär en sjätteplats i Sverige, där endast innebandyn är större…
Man kan dribbla siffror hit och dit, fakta kvarstår att Ida Hedstad och Pernilla Jansson skall ha lika mycket rätt att få träna futsal i en hall som en ”hopp och lek”-grupp har.
Ganska kort krönika idag, men det får väl väga upp den långa jag skrev förra veckan. På återseende!
