Har du missat Johan Solingers första del hittar du den här.
Okej, vi har nu förutsättningarna klara för oss.
Vi vet att målsättningen är att vinna SM-guld och vi har bestämt oss för att anpassa vår spelidé efter materialet vi har till förfogande. Du har under ett par träningar och internmatcher observerat laget noggrannt och gjort en analys på vad som är våra svagheter respektive styrkor.
Nu är det ÄNTLIGEN dags att skriva din spelidé!
Men vad ska ett sådant dokument innehålla?
Det finns inga särskilda regler på hur du formulerar din filosofi, men det finns några riktlinjer att gå efter som gör det enklare för dig att strukturera upp ditt arbete. Det som du bör ha med i detta dokument är följande:
Försvarsspel
Anfallsspel
Omställningar
Fasta Situationer
För sakens skull kan vi börja med försvarsspelet. Det brukar vara naturligt att inleda med detta då det ger förutsättningarna för vårt anfallsspel. När jag tar över nya lag börjar jag alltid med att sätta ett försvarsspel som fungerar för laget jag tagit över. Spelar vi bra försvarsspel kommer vi alltid få chanser, men spelar vi dåligt försvarsspel så är risken stor att motspelarna springer åttor om oss och vi knappt får låna bollen.
När du skall beskriva ditt försvarsspel behöver du förklara hur du vill att ditt försvarsspel skall se ut. Vill du att ditt försvarsspel ska vara ett aggressivt sådant där du sätter hög press, eller skall det snarare kännetecknas av ett mer försiktigt lågt försvarsspel? Försök förklara det så tydligt som möjligt, tänk att en annan spelare / ledare skall kunna läsa detta och förstå precis vad du menar. Använd gärna bilder där du gör pilar eller dylikt för att visa hur det skall se ut.
Naturligt brukar det vara att utgå från vilka utgångspositioner du vill använda, alltså vilken formation i ditt försvarsspel du vill använda. Observera väl här att det är utgångspositioner i försvarsspelet jag skriver om nu, hur det ser ut i anfallsspelet kan vara helt annorlunda (även om det som sagt ofta hänger ihop på något vis).
Har du ont om bra liberos kanske en 1-2-1 eller 1-1-2-formation är att föredra, eller att du har bra med pivoter men ont om vingspelare så kanske 2-2 var något för dig? Anpassa formationen efter vilka spelare du har så underlättar det ditt arbete, ambitionen är att spelarna skall spela på positioner där de trivs. Ditt jobb blir mycket enklare då, framförallt slipper du tjata med spelare om varför de måste spela på ovana positioner.
Vi säger att du bestämt dig för att spela 1-2-1 i försvarsspelet, men vilken metod skall ni försvara efter? 1-2-1 säger ju i ärlighetens namn inte ett skit, bara var spelarna skall stå på planen men inte hur de skall agera. Du behöver nu bestämma vilken metod i försvarsspelet som ni skall använda. Skall ni jobba med man-man-markering, att varje spelare får en motspelare att markera? Eller får varje spelare varsin zon som de skall försvara? Mixas detta på något sätt eller har du en annan idé om vad som är referenspunkten?
Återigen – Anpassa metoden efter spelarna du har. Har du spelare som är grymma på att man-man-markera kanske du inte skall lära dem zonmarkering bara för att du råkar gilla det bäst. Maximera era styrkor istället. Tänk också på att sättet du väljer att försvara dig påverkar hur du spelar anfallsspel, så välj noggrant. Dela även ut roller till de olika spelarna så de vet vad som förväntas av dem. Alla kanske inte skall jobba med en styrpress utan enskilda individer, medan vissa jobbar enbart med att täcka ytor. Uttryck de här önskemålen och du får spelare som vet vad som förväntas av dem.
Slutligen behöver du fundera på hur högt eller lågt din försvarslinje skall ligga. Skall ni vänta på motspelarna nere vid egen målvakt eller skall ni pressa motspelarna högt för att vinna boll? Här är det extraviktigt att du är precis. Mät gärna ut metrarna på plan där du vill att dina spelare står. Skall liberon förhålla sig vid vår tiometerspunkt så var tydlig med det. Det räcker inte att du säger ”stå lågt”, visa dem HUR lågt och vilka metrar du talar om. Att säga till ett lag att ”stå högt” är subjektivt, vad som är högt för någon kan vara lågt för en annan. När du till sist har satt en standard för vad som är högt och lågt – Då kan du övergå till enklare termer, eftersom alla förstår vad du menar.
* * * * *
Nu har vi kommit till den punkten som de flesta tycker om, nämligen anfallsspelet!
Du har satt en tydlig defensiv där organisation och disciplin är A och O och nu är det dags att designa hur du vill att ditt lag skall spela anfall. Precis som i försvarsspelet skall du även här bestämma din formation i anfallsspelet, eftersom det kan skilja sig åt mot hur du vill spela anfallsspel. Vi säger här att vi kanske vill spela 1-2-1 i försvarsspel, men att en av vingarna går upp tillsammans med pivoten i anfallet så att det blir 1-1-2 när vi har bollen, som exempel.
Efter det måste du bestämma din anfallsmetod. I grund och botten finns det två huvudsakliga sätt att bedriva anfallsspel på – Speluppbyggnad eller kontring.
Det förstnämnda handlar om att ditt lag på ett kontrollerat och metodiskt vis bygger upp spelet och försöker successivt att såga er i genom motspelarnas försvarslinjer. Här behöver du formulera vilken typ av passningsspel du vill se – Är det många korta passningar där ni tålmodigt väntar ut motspelarna eller börjar ni med lite längre för att sedan spela kortare? Blandar ni stilarna?
Om du inte har speciellt passningsskickliga futsalspelare lutar du antagligen åt att spela ett slags kontringsspel med ditt lag. Det är precis vad det låter som – Ni vill så snabbt som möjligt försöka ta er till motspelarnas planhalva när de är dåligt organiserade och kontra in ett mål.
Oftast är det en mer klassisk kontring som åsyftas, alltså att ni vill nå en ensam spelare så snabbt som möjligt som ensam med målvakten lägger in bollen i mål, men det finns två andra sätt att kontra också. Det ena är att jobba med en kollektiv kontring, alltså att flera spelare är inblandad i kontringsspelet och att det är många korta och snabba passningar emellan er i ett givet anfallsmönster som ni bestämt. Det andra är en solokontring, att en spelare ensam tar sig från vår planhalva till deras för att göra mål. Detta är inte att förknippa med den klassiska – Solokontring går ut på att spelaren tar sig själv över med bollen och gör mål, den klassiska att spelaren nås med en längre passning.
När du bestämt hur du vill bedriva ert anfallsspel är det dags att fundera på vilka vapen du vill träna på med laget. Hur vill du skapa målchanser och med vilka medel?
Här går det att bestämma om du främst vill jobba med individuella anfallsmetoder eller kollektiva, men vanligast är att ha en blandning. Individuella metoder kan vara att du vill skapa målchanser med hjälp av dina spelare tar risker genom att dribbla förbi motspelarna, som ett exempel, eller skjuta från lång distans. Kollektiva metoder handlar om anfallsvapen där flera spelare är inblandade. Det kan vara väggspel för att ta sig förbi motspelare, motrörelser för att få motspelare ur sin position eller överlapp på kanten för att skapa numerära underlägen.
Jag får ofta frågan vad vitsen är med att bestämma HUR vi skall göra mål.
– Det viktiga är väl att det blir mål?
Det är förvisso sant att ett mål alltid är ett mål och att ibland måste vi lämna över saker till våra spelares fantasi, men att bestämma vilka metoder vi skall använda underlättar arbetet för spelarna att ta dessa beslut som främjar kreativiteten. Vi kan träna på löpvägar tillsammans för att lura motspelarna eller få signaler av våra medspelare vad som väntar härnäst, och då vet vi hur vi skall agera. Det gör också att ni blir mer samspelta och skickligare på att komma till målchanser. Det är också något tryggt att luta sig tillbaka emot när det går lite motigt, eller det som lite populärvetenskapligt kallas för ”go back to basics”. Om alla dessutom vet att vi exempelvis jobbar med kontringar så kanske inte alla spelare väntar på korta passningar, utan springer i djupled för att ta emot en längre pass.
Det brukar lite skämtsamt sägas att det inte går att träna anfallsspel eftersom det är mycket upp till spelarnas kreativitet. Detta är givetvis inte sant, självklart går det att ha ett tydligt och väldefinerat anfallsspel, men här finns det också svängrum. Jag har svårt att se en tränare brusa upp om deras lag gör mål på ett sätt som ”inte var tänkt”, men skulle spelarna börjar freestylea med försvarsspelet förstår jag att topplocket går.
* * * * *
En futsalmatch består emellertid av mer än försvars- och anfallsspel, den består bland annat av omställningar också.
Kort sammanfattat är omställningar den korta tiden som inträffar efter att något av försvars- eller anfallsspelen blivit avbrutna. Som ett exempel finns det offensiva omställningar, alltså när vi i vårt försvarsspel har erövrat bollen och skall gå till anfall och det finns defensiva sådana, alltså när vi förlorat bollen och måste ägna oss att ta tillbaka den. Det är också därför det heter omställningar, det handlar om att ”ställa om” sitt mindset. Därför blir jag också lite allergisk när kommentatorer på TV säger att kontringar och omställningar är samma sak. Kontringar är en offensiv omställning, det är sant, men kan inte gärna vara en defensiv sådan.
Ibland brukar det sägas att ett lag skall tänka ”def i off” eller ”off i def”, vilket egentligen betyder att vi behöver tänka på vad vi skall göra defensivt om vi exempelvis förlorar bollen högt upp, eller tvärtom hur vi vill anfalla om vi erövrar bollen på vår planhalva. Det är lite så omställningar funkar och så du behöver tänka för att formulera din omställningstaktik korrekt.
Börja med att tänka på vad ditt lag skall göra när de vunnit boll. Vad vill du att de skall göra? Skall de kontra direkt eller skall vi vara lugna i vår speluppbyggnad? Samma sak får du tänka omvänt, om ditt lag förlorar bollen. Vill du att de skall jobba med indirekt eller direkt återerövring, alltså att de skall springa hem först och sedan erövra bollen eller försöka sno den direkt från motspelarna?
Kan inte säga det tillräckligt ofta, men återigen – Anpassa din taktik efter spelarna du har. Om du har långsamma spelare kanske du inte skall satsa på ett snabbt kontringsspel eller att de skall kubba hem om de förlorar bollen, då kanske en aggressiv förstapress är att föredra.
* * * * *
Slutligen har vi kommit till lite av futsalens delikatess – Fasta situationer.
När jag började med futsal så var jag överraskad över hur mycket tid som lades på fasta, men det är lätt att förstå varför. Det är färre spelare än i fotboll och detaljerna blir därmed viktigare.
Här behöver du fundera på hur du vill att dina spelare skall agera på defensiva fasta såväl som offensiva sådana. Vill du att ditt lag skall spela defensivt på samma sätt som försvarsspelet i det öppna spelet eller en variant? Kanske är det mer man-man du vill ha här? Även här viktigt att tänka ”off i def”, alltså vad du vill att ditt lag skall göra när ni vinner bollen på den fasta situationen.
Emellertid brukar det vara som allra svårast att lista ut bra offensiva fasta situationer. Det är lätt att bli sönderläst om du har för enkla varianter men kan också bli för svårt att genomföra om det blir för krångligt. Försök jobba fram 2-3 fasta som ni kör och gärna någon variant på någon av dem, så de inte vet vilken ni väljer. Här är det viktigt att du använder pilar och streck för att visa löpvägar, vilka spelare som skall passa och var och när avslutet (skottet) sker. Även här minst lika viktigt att tänka ”def i off”, alltså hur ni skall agera om ni inte får avslut på mål och måste försvara er. Springer ni hem med alla spelare eller står alla högt för att pressa bollen tillbaka i er ägo?
* * * * *
Alright.
Nu har du skrivit klart din rigorösa spelidé och du känner dig nöjd. Jag får ofta frågan hur långt dokumentet skall vara men det finns ärligt talat inget bestämt där så länge den är tydligt formulerad och du kan förklara din idé på ett kortfattat sätt. Denna idé är ju främst till för dig så att du vet hur laget skall agera, så skräm inte dina spelare med att visa en spelidé på 17 sidor (been there, done that, got the T-shirt). När du berättar din idé för spelarna handlar det om att du skall sälja in den lättbegripligt, men dokumentet finns där om någon vill ta sig en närmare kik.
Men det är nu det verkliga testet kommer – Håller den?
Den enda helt säkra sättet att veta är förstås att testa den på dina spelare och se hur ni agerar på matcher (även om det inte alltid är avgörande för om din spelidé håller, mer om det vid annat tillfälle), men ibland kan det vara skönt att kolla innan hur idén mottas.
Sätt dig ner, gärna med en taktiktavla och en tränarkollega du litar på och ställ frågan ”Vad kan gå fel?”. Det må låta dramatiskt, men det handlar om att du måste testa vilka eventuella brister din spelidé har. Alla, och då menar jag ALLA, spelfilosofier har brister och det är viktigt att du är medveten om dessa, samt vad du skall göra åt dem.
Vi säger att du beodrat dina spelare att ha hög press. Vad gör du om de misslyckas med pressen och blir överspelade, fortsätter de pressa eller faller de hem? Hur länge till skall de pressa? Samma sak åt andra hållet – Om dina väggspel inte funkar för att motspelarna gjort ytorna för trånga, vad gör du då?
Försök tänka ut alla tänkbara scenarion som kan hända, dra plupparna på taktiktavlan som pjäserna på ett schackbräde och försök hitta luckor i din mästerliga plan. Använd som sagt gärna en tränarkollega du litar på som kan ge dig feedback. Som sagt så har alla spelfilosofier sina brister, men ju mer du är medveten om dem desto lättare blir det att motverka dem och skapa strategier även för detta. Om inte annat framstår du inte som ett fån framför spelartruppen när du inte kan svara på en kritisk fråga.
Förstå också att din spelidé är något som ständigt utvecklas. Du är inte färdig bara för att du skrivit klart den just nu. Den kommer hela tiden att förändras i takt med att du blir bättre som tränare, men också baserat på vilket lag du har hand om för tillfället.
Se detta alltså inte som något färdigt utan fortsätt ständigt att utvecklas!
* * * * *
Detta var alltså om hur du skapar din spelidé, men det är förstås ingenting värt om du inte har bra träningar. En bra spelidé kan vem som helst skriva, men att skapa ett upplägg baserat på din spelidé och som förstärker den är bra mycket svårare.
I nästa blogg kommer jag därför att dela med mig av hur jag skapar träningsupplägg baserat på spelidén och hur du som futsaltränare kan bli bättre på att skapa effektiva, lärorika och inte minst roliga och utvecklande träningar.
* * * * *
Om du har något tips, synpunkt eller annat att diskutera med mig får du gärna kontakta mig via [email protected] – Skicka mig en tweet på @johansolinger eller varför inte besöka min officiella hemsida www.johansolinger.com
På återseende!
LÄS ÄVEN: Premiärinlägget på Taktiktavlan: Så skapar du din spelidé – del 1 av 2
