Jaha, så sitter man här igen, nostalgisk som bara den. Det kändes som att påskhelgen gick alldeles för snabbt, dygnets timmar räckte liksom inte till allt man ville göra. Precis som jag skrev i min krönika vill jag tacka alla de fantastiska människorna jag mött, och förhoppningsvis också träffar igen.
För att summera landslagslägret lite tänkte jag plocka fram ett par individer som stått ut lite extra mycket. Detta tänkte jag göra genom att dela ut ett par utmärkelser.
Lägrets kung – Robin Armandt
Skulle inte ens varit i Örebro, om det inte vore för Christopher Solbergs återbud. Var tillsammans med Felix Nordenfors oerhört bra under träningarna, där spelarna verkligen fick kämpa för att göra mål. När det väl gällde klev Armandt fram, bjöd på fina räddningar och dessutom nollade han Lettland på långstraffar. Vem behöver tänka på att inte dra på sig en sjätte frispark när Armandt vaktar kassen?
Lägrets drottning – Amanda Olsson
En av damlandslagets yngsta medlemmar, ändå spelar hon på ett sådant sätt att man tror att hon aldrig gjort något annat i sitt liv. Totalt orädd i sitt spel, går hellre ut och offrar hellre ett ben än att släppa in ett mål på träning. I mina ögon också en stor anledning till vinsten i andra matchen mot Tjeckien.
Lägrets oneliner – Irfan Delimedjac
”Futsalens Erik Niva” är ett begrepp Irfan har befäst i hela landslaget. Tydligen skall det vara en pratig Göteborgare med alldeles för mycket energi, men jag vet inte alltså.
Lägrets tåpaj – My Olofsson Hjelm
Lär säkerligen ha satt något slags rekord i tåpajar under ett landslagsläger. Det är nästan så att man börjar undra om människan kan något annat än att skjuta just tåpaj?
Lägrets presentation – Amel Rastoder
Fick sitta på läktaren under första matchen mot Lettland. När han väl fick chansen i andra matchen svarade han genom att trycka dit en kasse i sin debut. Victor Huerta, tränare ÖSK Futsal, ville inte sluta skrika på läktaren.
Lägrets tuffa brud i lyxförpackning – Daniela Chamoun
Det Chamoun kan göra med ett tuggummi kan jag inte ens drömma om att göra med en futsal. Visade på en oerhört fin individuell skicklighet under landskamperna och bjöd också på fina mål. Dessutom i den finaste dress man kan ha, landslagsdressen.
Lägrets aprilskämt – Björn ”Böna” Andersson
Skulle jag ha sagt att Björn Andersson kommer debutera i landslaget för en vecka sedan hade folk trott att jag hade tagit fel på datumet och att första april inte var än. När Lasse Ternström ringde förstod inte heller Böna något, utan trodde det var ett aprilskämt. I vilket fall som helst måste det varit ett väldans spratt man spelade, då Andersson numera har en landskamp noterad på sitt CV. Tydligen verkade ”Böna till landslaget tjalalala” hjälpa.
Något som gör att jag nu lanserar ”BW till landslaget, tjalalala”. 
Lägrets stjärnor – staben bakom landslaget
Patrik Persson nämnde det för mig, även flera spelare påpekade det. Staben kring landslaget gör otroligt mycket, ett jobb som ofta går i skymundan. Precis som att vissa spelarna aldrig får de stora rubrikerna får dessa personerna nog aldrig rubriken. Landslaget hade aldrig klarat sig utan er. Jag låter därför Anna Molin representera de riktiga stjärnorna som ser till att allt flyter för våra landslagsspelare.
Lägrets felräkning – publiken
381 personer fick man publiksiffran till i herrarnas andra match. Flera menade på att man hade räknat fel på något sätt, vilket jag också är ganska säker på. Såg man inte alla personerna som satt bakom mål?
Ja som ni ser kan allt hända i BW:s värld. Ingen sitter säkert!
