Jag har fått lära mig att om jag gör fel så är det väldigt dumt att göra det igen.
Utvecklingspsykologen Jean Piagets sa en gång att om ett litet barn reser sig under ett bord och slår i huvudet, så lär sig det lilla barnet att nästa gång det ska resa sig upp under ett bord att det då inte kan ställa sig helt rakt.
Varför? Jo, då slår barnet i huvudet igen.
Men på det svenska fotbollsförbundet har man varken lärt sig av läxan eller läst utvecklingspsykologi.
Om vi nu ska få upp ett intresse för svensk futsal och landslagsfutsal i synnerhet så räcker det inte med att sända i TV4 Sport med avbrott för trav. Vi måste spela där det finns folk som vill se futsal. För hur kul är det med tomma läktare i stora hallar? Umeå, Skövde, Helsingborg och nu Visby.
LÄS ÄVEN: Futsaloraklet är tillbaka för en ny säsong
Jag har tagit upp det förut och gör det igen. Vi måste ha bra arrangemang för att publiken skall komma. Då lockar det inte folk att titta när det är dött på läktaren. Samma död som futsalen kommer gå om ingenting ändras i tänket kring landskamperna och TV-matcherna.
Vi måste spela där publiken finns – då växer också intresset till att fler vill komma och titta.
För hur intressant är en futsallandskamp i september för någon som inte läser Futsalmagasinet? När jag tog med min mamma på hockey första gången var det i en ny Globe Arena. Tror ni hon kommer ihåg hur matchen slutade? Nej, inte direkt. Men själva upplevelsen minns hon än idag.
Jag tror inte någon, förutom Uddevallas fans, kommer minnas upplevelsen i Helsingborg. Och inte heller någon i publiken hur det nordiska mästerskapet var.
Dags att vakna nu uppe i Stockholm, för inte skulle ni lägga Sverige-Algeriet fotboll i Luleå bara för att väcka fotbollsintresset där. Gå då även samma väg med futsalen.
Futsaloraklet
DU HAR VÄL INTE MISSAT FUTSALMAGASINETS APP?
